Tack bror min.

Det sårade min något så enormt hårt när du inte "orkade" följa med mamma upp en liten stund för att se hur jag bor, och för att få träffa mig. Vi träffas ju så himla ofta.

Jag hade faktiskt förlåtit dig för det du sa när du fick reda på att jag var gravid. "Det är alldels för tidigt, dom är för unga". Tror du att det är roligt att få höra något sådant, och sen så får jag reda på att du också ska ha barn. Det känns lite som dubbelmoral. Tjejen din är ju liksom inte heller tillräckligt gammal, hon är ju bara ett år äldre än mig. Och hon har ju precis börja plugga.

Jag hoppas att du frstår att det sårar mig väldigt mycket att du först inte vill komma och hälsa på och sen att ni också ska ha barn efter det du sagt om mig.

Det känns som om vissa männsikor ser livet som en j*vla tävling. Och det känns som att vissa bara härmar allt som pågår i mitt liv just nu. Livet är f*n ingen j*vla tävling, lev ditt egna liv och sluta låtsas bry dig om mig.

Det är tur att jag har allt jag behöver för att orka ta all denna skit:

- Jag har min älskade mamma.

- Jag har min ÄLSKADE sambo <3

- Vi bor tillsammans där vi båda trivs.

- Vi är gravida =D

Jag hoppas f*n att folk låter mig vara snart. Jag kanske har fått dig att känna ig hotad. Åh, jag kom på det. Du vill inte att jag ska få någon uppmärksamhet, utan du vill ha all uppmärksamhet för dig själv.

Just nu känns det som att jag har tappat all min ork. Jag vill bara slippa det här med att folk ska härma ens liv som om det vore en j*vla tävling. Kan man inte bara få leva sitt egna liv utan att folk ska lägga sig i och låtsas bry sig fast dom egentligen inte gör de.