Idag har vi vart hemma hos min mor och firat hennes födelsedag.

Det blev riktigt god mat: hemmagjord potatisgratäng och lövbiff med vitlöks bröd. Till efterrätt blev det en födelsedags tårta. Tror ni jag hade någon sockerkick? Jag som skulle bli lite hälsosammare. Får ta det imorgon.

Lilltösen var väldigt trött redan när vi kom dit, så hon var lite bitter men somnade efter att vi var ute på promenad.

Mamma fick Triss Påskpaket utav oss, men som vanligt med triss så vinner man ju inget. Tyckte det var synd.

Nu sover våran lilla skruttis, älsklingen ligger och kollar film och jag tänkte krypa ner i sängen och glo på tv innan man somnar =)

Jag tycker så himla sund om de personer som aldrig får egna barn. Det är världens upplevelse först när man får reda på att man är gravid, sen när bebisen väl kommer ut i världen så är det den bästa upplevelsen som finns. Man gråter och blir helt till sig. När man har börjat känna sig hemma med bebisen så blir allt helt underbart. Visst att det kan vara jobbigt ibland, som med våran Skruttis som är känslig mot mjölk och hon bara skrek, då kan det vara väldigt jobbigt. Men samtidigt så är det helt underbart, när dom ler för första gången, när dom skrattar för första gången och när dom vänder sig för första gången osv. Plus att alla barn är ju så himla söta och när de får sin egna personlighet, så är dom helt underbara.

Jag längtar väldigt mycket tills Skruttisen kan sitta själv, kan stå och sen när hon börjar gå =) Det är så mysigt att se dom springa runt helt själv.

Så jag tycker att alla människor ska få uppleva känslan att få egna barn !

Bara för att man är ung och får barn, är man dum i huvudet då och har ingen aning om hur man tar hand om barn?

Det är ju inte åldern som avgör om man kan ta hand om ett barn, det är kunskapen. Och jag kan lova er alla där ute, kunskapen kommer när barnet väl har kommit ut i världen.

Det verkar som att mina lärar tror att jag inte kan någe om att ta hand om barn. Först när jag kom tillbaka till skolan frågade alla "Vart ahr du bebisen då?", ja vart tror ni ? Hon har ju liksom en pappa också. En lärare frågade mig "Har mormor bebisen eller?", Nej varför skulle hon vara där och inte med sig egna pappa ? Och igår kom en lärare fram till mig och frågade "Du ammar väl inte?" Nej, de ahr jag inte gjort sen förlossningen typ. Läraren: "Bra, annars får du inte dricka sånt", jag satt och drack en RedBull. Tror dom inte att jag vet det. Asså shit, va fan tror alla om mig egentligen ?

När jag sa till lärarna att jag ville börja skolan igen så vart det massa tjafs. "Du kommer inte klara det här", "det blir som att gå ut för ett stup", "det kommer bli tidiga mornar" (jag går fortfarande upp samma tid som jag gjort hela tiden). Tack, jag trodde liksom att lärarna skulle stötta mig, Men ?

Jag är glad över att börja skolan igen, min sambo är glad över att få vara hemma med våran dotter och jag ammar inte. Så jag ser inte problemet ?

Nu kommer chocken, håll i er.

Jag tog faktiskt en promenad till trosa, men jag orade inte gå tillbaka så jag tog bussen hem. Men ändå, gick ju ändå en mil. Jag är jätte stolt över mig själv. Fast tyvärr så fick jag gå själv med Skruttisen. Det var ingen som vilje följa med mig. Men men det var riktigt skönt, så nu ska jag hoppa in i duschen och sedan blir det sänge. Den efterlängtade sängen !

Men nu vet ni, jag kan också om jag vill. Nu ska jag bara fortsätta såhär.

Jag har blivit skit sygen på att börja träna.

Jag såg en skit snygg brud igår, hon hade så j*vla fin kropp, plus att hon hade barn. Så nu vill jag också bli snygg. Tänkte börja gå riktigt långa promenader med Skruttisen, man kanske ska ta och kolla om någon vill göra mig sällskap. Sen när man får tid till att börja gymma så ska jag nog göra det också.

Man blir ju så himla avundsjuk på folk som också har barn och har skit fina kroppar, så nu ska fan jag också göra ett försök till att få en fin kropp. Önska mig lycka till !

Idag tänkte jag gå till Trosa, vet inte om jag ska gå tillbaka eller om jag tar bussen tillbaka. Det märks sen senare.

Jag talar om hur det gick senare =)

Äntligen har manen i mitt liv vaknat.

Hoppas bara att vi kan reda ut detta någon gång. Är så j*vla trött på att det ska bli såhär varje jävla gång som han är ute.

Ingen rolig kväll igår och ingen rolig dag idag. Kattj*veln väckte Skruttisen två gånger igår kväll. Manen gick ut fast jag ville ha en mysig hemma kväll, och kom hem 6 imorse. Så han vaknade för typ två timmar sedan, inget har blivit bättre än.

Hoppas detta går att lösa snart !

Nu har jag vart och pratat med rektorn och jag får komma tillbaka till skolan. Så nu kan jag börja min utbildning igen. Min sambo är hemma med dottern så jag kan plugga. Det känns riktigt bra nu och det ser väldigt ljust ut. Det lönar sig att vara j*vligt envis ibland.

Så idag har jag vart och pratat med några lärare så jag kan försöka komma ifatt alla andra och plugga upp mina gamla IG:n. Äntligen har jag kommit igång med saker. Nu ska jag bara plugga satan och jag får mysa med dottern min på kvällarna och helgerna.

Förlåt alla läsare för att jag inte skrivit på länge. Men sen vi fick barn så hinner man inte med vd man vill längre. Man får ta det viktigaste och sen hoppas att man hinner med lite surfande på nätet.

Men dotterns mage har blivit bättre nu. Hon var visst laktosintolerat eller bara känslig mot laktos. Så vi fick köpa en speciell mat åt henne (skit dyr, men va fan gör man inte för sitt barn). Men nu har det blivit bättre.

Skolan går det inte så bra med. Dom vill att jag hoppar av och börjar komvux elle folkhögskola. Men jag vill gå klart 3:an nu. Så vi får se hur det blir. Hoppas jag får gå kvar iaf. Dom kan ju inte kasta ut mig pga att jag fått barn. Och dom tror inte att jag klarar detta. Men jag gör det inte för min skull, jag gör det för min sambo och min dotters skull.

Nu vet ni lite vad som händer i mit liv =)